Webbordlista

Tillbaka till artiklar

Innehållsförteckning

En liten webbordbok för de nyintroducerade

Här presenterar vi en liten webbordbok som tar upp webb- och IT-relaterade termer, både på avancerad och nybörjarnivå.
Denna byggs ut löpande bland annat genom att publicera de frågeställningar vi får in.

Webbsida, webbplats, hemsida, site

Dessa betyder samma sak egentligen. Ibland säger man också "webb" som en synonym till dessa. Den trivs vi dock inte med, för webben är enligt oss internet, inget annat.

Internet, nätet, webben

De flesta har väl koll på dessa i dagsläget, men man kan aldrig vara för säker. Internet är det stora nätet som alla webbplatser ligger på. Internet är inte fysiskt placerat någonstans utan finns överallt där det finns uppkopplade datorer. En del av internet ligger i USA, en del i Kina, en en liten del ligger hos Telia, och en ännu mindre del är din dator.

Email, epost, E-post, mail

Kärt barn har många namn. E-post är förkortning för "Elektronisk post" och är helt enkelt din digitala postlåda. Varje sådan postlåda har en adress (precis som man har en postadress) och ser ut t.ex. såhär: förnamn.efternamn@telia.com

En epostadress har alltid ett snabel-a (@) i sig och det är normalt detta snabel-a som identifierar att det är en epostadress man ser. Snabel-a uttalas "at" på engelska, alltså ordet på/till/hos och skulle därmed kunna uttalas "förnamn punkt efternamn hos telia punkt com". Men man översätter normalt inte till svenska, utan man säger snabel-a eller "at" (uttalas "ät"). Alla epostadresser är unika och är åtkomliga över hela internet, precis som webbadresser.

Webbadress, url, uri, www

Med webbadress menar man normalt adressen till en hemsida, t.ex. http://www.deserveit.se eller http://www.kartan.net/lazzat. En webbadress kan se ut nästan hur som helst, men man ser sällan å,ä och ö i dem, även om det blir vanligare och vanligare. Innan för några år sedan gick det inte att ha sådana tecken i adresserna, men nu börjar det finnas visst stöd.

url och uri är i princip samma sak. Om du ber mig om url till min hemsida så ger jag dig http://www.deserveit.se.

Transparens, opacitet, alpha, genomskinlighet

Det som är transparent är genomskinligt - antingen helt eller delvis. Transparens eller alpha är facktermer för "genomskinlighet" och är två välkända uttryck bland kanske huvudsakligen grafiker, både på webben och utanför.

Transparens används ofta i grafik men är inte helt etablerat på webben än. Deserve It använder en del transparens, se landskapet och molnen i bakgrunden som lyser igenom vissa av våra rutor. Transparens är ganska svårt att arbeta med på webben idag på grund av att olika webbläsare behandlar det på olika sätt.

Transparens brukar anges i procent, t.ex. 100% transparens är helt osynligt, 0% transparens är helt ogenomskinligt. 20% transparens är något genomskinligt.

Opacitet är motsatsen. Något som har 0% transparens är helt opakt. Något med 20% opacitet har 80% transparens.

50% transparens har också 50% kvarvarande opacitet, 0% opacitet är helt och hållet genomskinligt.

Dessa värden kan också anges på två andra vanliga sätt, antingen 0 - 1 där 1 är 100%. om man då vill ha 50% transparens skriver man 0.5.

Ibland matas de också in i skalan 0-255 vilket är det naturliga om det är 8-bitars transparens. 255 brukar motsvara 100%.

Webbläsare, browser

Många av de som är lite oerfarna på nätet vet inte vad webbläsare är trots att de använder den flera gånger i veckan. Om du är en av dem så ska vi be att få berätta att din webbläsare heter Internet Explorer (om du använder Windows). Internet explorer används av ungefär 80% av alla som surfar på nätet på grund av att den följer med Windows.

Dock är det inte den bästa webbläsaren, tvärt om, Firefox och opera är båda betydligt bättre än Internet explorer enligt de flesta. Skillnader mellan webbläsare kan vara ganska stora, men i det stora hela handlar det mest om att de tillhandahåller olika kringfunktioner. Vissa har inbyggd epostklient och har stöd för att visa transparenta bilder - vissa har istället inbyggda sökfunktioner eller andra smarta verktyg.

Stilmall, stylesheet, css-fil

Med dessa syftar man på den fil som ofta tillhör webbsidor som innehåller sidans utseendeinformation. En bra programmerad webbplats har i regel sin designinformation utanför själva htmlkoden, normalt i en fil som har ändelsen .css. Denna css-kod kan mycket väl ligga direkt i HTML-filen, men det är slöseri på resurser och man brukar försvåra för sig själv i längden genom att strukturera på det sättet.
Läs mer nedan av CSS är för något.

CSS

CSS står för Cascading Style Sheets och är till för att beskriva hur HTML-kod på en webbsida ska presenteras för anvädnaren. I csskod beskriver man allt från textfärg till bakgrundsbilder och ramfärger. Man ska använda så lite HTML-kod som möjligt för att beskriva utséende, utan ju mer som kan skötas i CSS (gärna i en stilmall) desto bättre!

Mer information om CSS och stilmallar finns bland våra övrig artiklar.
Gå till toppen

Skrivet och publicerat av: Tobias Wetterskog
Datum: 070413
Senast ändrad: 070612